Det låter som att två saker som båda tar vara på solel borde hjälpa varandra. I praktiken händer ofta motsatsen: när ett hus som redan har solceller och laddbox kompletteras med ett hemmabatteri kan andelen sol i elbilen sjunka, inte öka.
Förklaringen sitter inte i någon av prylarna. Den sitter i turordningen. Ett batteri och en bil som står i samma garage mitt på dagen vill ha samma överskott, och det är sällan ägaren som har bestämt vem som får det.
För den som räknade på investeringarna var för sig är det en obehaglig upptäckt. Batteriet kalkylerades med att det skulle fyllas av överskott som annars såldes billigt. Laddboxen valdes för att den kunde ladda på sol. Båda kalkylerna byggde på samma kilowattimmar.
Två mottagare och en enda mätpunkt
Det mesta i en solcellsanläggning styrs av vad som händer vid elmätaren. Växelriktaren ser hur mycket huset förbrukar och hur mycket som går ut på nätet. Ett hybridsystem med batteri är oftast inställt att ladda batteriet med allt som annars skulle exporteras.
En laddbox med solstyrning tittar på samma punkt, ofta via en egen mätare eller strömtänger på inkommande faser. Den startar när den ser export. Men om batteriet redan har tagit hand om exporten syns ingen export. Mätaren står nära noll, och laddboxen drar slutsatsen att det inte finns något över.
Resultatet blir en kedja där batteriet vinner förmiddagen. Först när det är fullt, en klar dag kanske en bit in på eftermiddagen, börjar exporten synas och bilen får det som är kvar. En mulen dag blir det inget kvar alls.
Det omvända kan också hända. Vissa laddboxar och batterisystem reagerar på varandra så att de turas om i korta ryck. Batteriet minskar sin laddning när bilen startar, bilen ser ett plötsligt underskott och stryper, batteriet tar över igen. Ingen av dem gör fel enligt sin egen logik. De har bara inte fått veta att de delar på samma källa.
Måste batteriet vinna? Inte alls. Men innan någon flyttar om prioriteringen är det värt att se hur olika de två mottagarna faktiskt är.
Laddgolvet på sex ampere
En elbil kan inte ladda med hur liten ström som helst. Standarden för laddning med växelström sätter en lägsta laddström på sex ampere. På en fas blir det ungefär 1,4 kilowatt, på tre faser drygt 4 kilowatt. Under den nivån laddar bilen inte alls, den står och väntar.
Ett hemmabatteri har inget sådant golv. Det tar emot några hundra watt lika gärna som några kilowatt. Det gör batteriet till den naturliga mottagaren för de små, ojämna överskotten en dag med drivande moln, medan bilen bara kan använda överskott som är tillräckligt stora och tillräckligt stabila.
Därför har fasväxling blivit en fråga i sig. En laddbox som kan gå ner till en fas när solen är svag och upp till tre när den är stark täcker ett mycket större spann av dagar. Utan fasväxling sitter en trefasbox i praktiken still tills överskottet ligger över fyra kilowatt. Hur många timmar per år det blir på en vanlig villa hänger på takets lutning, väderstreck och vad huset självt drar under dagen, men för många anläggningar är det färre än ägaren tror.
| Fråga | Hemmabatteriet | Elbilen via laddbox |
|---|---|---|
| Minsta överskott som går att ta emot | Nästan inget golv, även små överskott används | Ungefär 1,4 kW på en fas, drygt 4 kW på tre faser |
| Finns på plats mitt på dagen | Alltid | Bara när bilen står hemma |
| Hur mycket som ryms | Oftast dimensionerat för husets kväll och natt | Bilens batteri är i regel betydligt större och kan svälja en hel dags överskott |
| Väg till nyttan | Energin omvandlas in och ut igen innan den används | Energin lagras där den ska förbrukas |
| Roll vid effektavgift | Kan kapa kvällens toppar | Skapar toppar om den laddar ostyrt på kvällen |
Raden om var bilen står är kanske den viktigaste. En pendlare som kör hemifrån klockan sju och kommer tillbaka halv sex har bilen hemma under kvällssolen och helgerna, inte under de timmar då produktionen toppar. Då är prioriteringen mest en helgfråga. Batteriet tar vardagarna, och frågan blir i stället vad batteriet sedan ska göra med det det har lagrat.
Storleken drar åt andra hållet. Ett bilbatteri rymmer i regel mångdubbelt mer än ett hemmabatteri, så den dag bilen faktiskt står hemma är den den enda mottagaren i huset som aldrig blir full före solnedgången. Ett batteri som fylls klockan elva tar inte emot något mer resten av dagen. En bil som fått vänta till klockan två har förlorat de bästa timmarna.
Det argumentet har dock en svag punkt som tabellen inte visar: det förutsätter att bilen behöver energin. En bil som står kvar nästan full efter en helg utan körning, eller där ägaren har satt en laddgräns i bilens inställningar, tar emot lite eller ingenting. Då är det plötsligt hemmabatteriet som är den enda mottagaren med plats kvar, och hela jämförelsen ovan gäller bara de dagar bilen faktiskt har tomt utrymme att fylla.
Från taket till bilen, med ett stopp på vägen
Det enklaste svaret på konkurrensen verkar vara att låta batteriet ladda bilen på kvällen. Solel in i batteriet mitt på dagen, ut i bilen när den kommer hem. Det fungerar, men det är den längsta vägen en solkilowattimme kan ta.
Varje omvandling kostar något. Från panelerna till hemmabatteriet, från hemmabatteriet tillbaka till växelström, genom bilens ombordladdare och in i bilens batteri. Hur stora förlusterna blir skiljer mellan system, men kedjan har fler led än när bilen laddas direkt från överskottet, och varje led tar sin andel.
Det andra problemet är kapaciteten. Tömmer bilen hemmabatteriet klockan sex står huset utan lager resten av kvällen och köper el just när den ofta är som dyrast. Det som såg ut som gratis solel i bilen blev i själva verket köpt el i huset några timmar senare.
Räknar man i kronor per kilowattimme talar det mesta för att hålla batteriet till huset och ladda bilen på natten från nätet när priset är lågt. Med effektavgift i bilden kan kalkylen tippa åt andra hållet. Tar nätbolaget betalt för den högsta timmen kan ett batteri som avlastar medan bilen laddar på kvällen vara värt mer än själva energin det levererar. Svaret står i det egna nätbolagets prislista, och tarifferna ser olika ut mellan nätområden.
Värdet av den sålda kilowattimmen hör också dit. Den som säljer sitt överskott får i regel betalt ungefär efter spotpriset, medan den som köper betalar spotpris plus elnätsavgift, energiskatt och moms. Varje kilowattimme som stannar i huset eller bilen är därför värd mer än den som skickas ut, och det är skälet till att det över huvud taget lönar sig att bråka om vilken av de egna mottagarna som ska få den.
Det är lite ironiskt att Skatteverket behandlar solceller, lagring av egenproducerad el och laddpunkt som tre separata poster i skattereduktionen för grön teknik. Avdraget räknas per installation. Hur solljuset sedan fördelas mellan dem bestäms av den som har ställt in styrningen, eller av fabriksinställningarna om ingen har gjort det.
Turordningen går att skriva in
Och styrningen går att ställa om. För ett hushåll där bilen ofta står hemma dagtid, någon som jobbar hemifrån eller en andrabil som används sällan, finns det goda skäl att låta bilen gå först när överskottet är stort nog att nå laddgolvet, och låta batteriet ta allt under det. Då får batteriet de små överskotten som bilen ändå inte kan använda, och bilen de stora som batteriet inte hinner med.
En vanlig kompromiss är att ge batteriet en miniminivå. Batteriet laddas först upp till en nivå som räcker för husets kväll, därefter släpps överskottet till bilen, och när bilen är full eller har åkt får batteriet resten. Det kräver att laddboxen och batterisystemet antingen pratar direkt med varandra eller styrs av samma energistyrning.
Där brukar det praktiska bli svårt. Många hushåll har köpt solceller ett år, laddbox ett annat och batteri ett tredje, från olika leverantörer och med olika appar. Varje system har sin egen mätpunkt och sin egen idé om vad som räknas som överskott.
Hos installatörerna bakom mbsenergi.se, som sätter upp laddboxar i hus där solceller och batteri redan finns, är mätpunkten därför det som kontrolleras först. Om laddboxens strömtänger sitter före eller efter batteriets anslutning avgör om boxen över huvud taget kan se överskottet. En box med avancerad solstyrning men tänger på fel ställe ser bara det som batteriet lämnar kvar.
Att byta ordning är inte alltid värt besväret. Den som sällan har bilen hemma dagtid förlorar nästan ingenting på att batteriet går först. Den som har bilen hemma men en trefasbox utan fasväxling vinner kanske inte heller så mycket på att byta, eftersom bilen ändå sällan kommer över golvet. Och med effektavgift kan det finnas mer att hämta i att låta batteriet spara sig till kvällstopparna än i att fylla bilen mitt på dagen.
Den som redan har allt installerat kan göra en enkel kontroll. En klar dag, med bilen inkopplad och hemmabatteriet inte fullt: laddar bilen? Är svaret nej tills batteriet har nått full nivå har batteriet förtur, och det är ett val som någon har gjort, medvetet eller genom fabriksinställningen. Nästa fråga till den som installerade systemet är vilken av de två apparaterna som ska få bestämma.
Uppgifter om mätpunkter och styrning av laddbox mot hemmabatteri kommer från mbsenergi.se.
